2/2009

Ledaren

Noggrannhet vid beredning av lagen

Ordförande Kerttu Pellinen

Den omtvistade förändringen av datasekretesslagen gällande e-post-kommunikation godkändes efter många om och men under vårvintern. Ursprungligen önskade man på grund av företagsvärldens krav utvidga arbetsgivarens rättigheter att följa med sin personals användning av internet och e-posttrafik, utan att någonting entydigt hade stipulerats i lagen om en korrekt tillämpning av övervakningen. Regeringens förslag som tydligt skulle försvaga personalens i grundlagen tryggade intimitetsskydd remitterades i sinom tid för en ny beredning efter det att justitiekanslern ingripit i ärendet. Riksdagen utlovades i samband med behandlingen av den förbättrade lagpropositionen bland annat att tillämpandet av lagen övervakas i behörig ordning. För förverkligandet av detta kom man fram med möjligheterna för datasekretessfullmäktiges byrå att övervaka tillämpandet av lagen. En hög övervakarnivå och tillräckliga övervakningsresurser var centrala villkor för godkännandet av reformförslaget. Det är nu fastställt att lagen kommer att träda i kraft i början av juni. I mitten av maj kommer Näringslivets Centralförbund med stöd av trafik- och kommunikationsministeriet att kritiskt diskutera om rätten för datasekretessfullmäktiges byrå att övervaka en korrekt tillämpning av lagen. Man kan bara fråga sig om för många kryphål i lagen blev ouppmärksammade av riksdagen och var de många runt formulerade skrivningar som kan förorsaka tolkningssvårigheter medvetet införda. Litade riksdagen för mycket på att målsättningen förverkligas trots inexaktheten i lagtexten?

Beredningen av universitetslagen är på slutrakan. Utlåtandet som under en lång tid varit under beredning i grundlagsutskottet innehåller ovillkorliga ändringskrav och uppmaningar att granska lagens innehåll till de delar där det stadgas om universitetens självstyrelse. Ändringen inverkar direkt på ställningen för universitetens drygt trettiotusen arbetstagare och på formandet av arbetsgivarpolitiken så kraftigt, att man på alla sätt bör undvika allt onödigt famlande. På längre sikt sträcker sig inverkan av ändringarna också ända till de studerande och till upprätthållandet av hela det finska kultursamhället. Uttryck som förorsakar motstridiga tolkningar får inte förekomma i lagen.

Såväl den enskilde medborgaren som den av folket valda riksdagen bör ta lärdom av sina erfarenheter. Ett färskt exempel på motstridigheten mellan lagens bokstav och avsikten med lagen kommer förhoppningsvis att verka så att lagstiftaren och tolkaren av lagen har samma tolkning av paragraferna i universitetslagen.